...glömde bilden på min fyrbenta grabb ;-)
Ulven Micke!!!
Bilder på mina smågrabbar
Tråk tråk tråk....
Usch vad tråkigt det är att vara hemma och inte göra något....det händer liksom ingenting just nu men det beror ju iofs på att jag inte får göra någonting....
Roligare inlägg än så här blir det inte med andra ord...
Jag vill dock passa på att ge en jättekram och puss till mina kära vänner som kommer hit titt som tätt och fikar med mig (och står ut med mig förstås) samt gör att min tråkiga vardag blir lite roligare och rullar på lite snabbare, ni vet vilka ni är !!!
*PUSS PUSS PUSS*
Roligare inlägg än så här blir det inte med andra ord...
Jag vill dock passa på att ge en jättekram och puss till mina kära vänner som kommer hit titt som tätt och fikar med mig (och står ut med mig förstås) samt gör att min tråkiga vardag blir lite roligare och rullar på lite snabbare, ni vet vilka ni är !!!
*PUSS PUSS PUSS*
Hur vet man om man känner sig bättre?
Många frågar ju hela tiden nu hur jag mår men jag vet faktiskt inte vad jag ska svara. Hur vet man om man mår bättre när medicinerna gör en trött, yrslig och illamående för jämnan???
Antagligen så mår ju kroppen bätttre i alla fall men jag känner mig helt slut som människa ändå!
Kanske är det bra att man får alla dessa biverkningar för då orkar man ju inget annat än att bara ta det lugnt och det är jag ju ordinerad att göra...
Hur som haver så är jag bara glad att han fortfarande är kvar i magen och jag hoppas att han har tänkt stanna åtminstonde ett par veckor till (idag har jag gått 30 fulla veckor) så att han hinner bli lite längre, tjocka på sig och utveckla sina organ lite till!
Min tid på Antenatalen, Karolinska sjukhuset
Hej på er alla!
Jag är nyss hemkommen efter ett par dagars vistelse på Karolinska sjukhuset.
Som flera av er redan vet så blev jag i onsdags heltidssjukriven fram till förlossningsdags (är idag 29+4) pga att livmodertappen va påverkad och att jag redan börjat öppna mig, vilket är alldeles för tidigt.
I torsdags gick ganska stor del av slemproppen och jag började få ganska mycket sammandragningar, ringde då in till förlossningen som sa att jag genast skulle åka.
Sagt och gjort så åkte jag in med ilfart och dom gjorde ctg, gynundersökning och ultraljud och det beslutades att jag skulle bli inlagd. Bricanylen hade ju bevisligen inte hjälpt så dom skulle sätta in andra mediciner för att stoppa upp processen samt hålla mig under bevakning.
Det känns nu som man är ett levande piller med allt man ska stoppa i sig men så länge det håller Anton kvar i magen så knaprar jag mer än gärna på. Förrutom medicin har jag fått sprutor både i torsdags och fredags med lungmognande medel för att skynda på utvecklingen av hans lungor ifall att förlossningen skulle sätta igång på allvar. På det har jag gjort typ 1000 ctg kurvor, ultraljud och blodprov och känner mig allmännt matt och trött men är glad att få va hemma med min älskade familj igen!!!
Har som sagt idag fått komma hem och hoppas på att allt ska gå bra så att jag inte blir inlagd igen.
Mina grabbar va nere på apoteket och hämtade ut mina mediciner jag nu kommer att behöva varje dag och medan han är nere och handlar så ringer förlossningen som hade fått svar på urinodlingen så tydligen har jag åkt på streptokocker där "nere" också så dom fick gå ner igen och hämta ut mer medicin åt mig. I och med dessa provsvar så fann dom troligen anledningen till varför sammandragningarna hade ökat så pass mycket så den biten bör ju lugna ner sig lite grann.
Väntar fortfarande på lite mer provsvar som jag får under den kommande veckan men jag hoppas på att det bara kommer att vara positiva besked.
Nu är det bara vila som gäller fram till det sätter igång!
Tack för alla värmande samtal och sms jag har fått av er mina älskade vänner medan jag har varit inlagd, ni ska bara veta hur mycket det värmer!
Puss & Kram
Jag är nyss hemkommen efter ett par dagars vistelse på Karolinska sjukhuset.
Som flera av er redan vet så blev jag i onsdags heltidssjukriven fram till förlossningsdags (är idag 29+4) pga att livmodertappen va påverkad och att jag redan börjat öppna mig, vilket är alldeles för tidigt.
I torsdags gick ganska stor del av slemproppen och jag började få ganska mycket sammandragningar, ringde då in till förlossningen som sa att jag genast skulle åka.
Sagt och gjort så åkte jag in med ilfart och dom gjorde ctg, gynundersökning och ultraljud och det beslutades att jag skulle bli inlagd. Bricanylen hade ju bevisligen inte hjälpt så dom skulle sätta in andra mediciner för att stoppa upp processen samt hålla mig under bevakning.
Det känns nu som man är ett levande piller med allt man ska stoppa i sig men så länge det håller Anton kvar i magen så knaprar jag mer än gärna på. Förrutom medicin har jag fått sprutor både i torsdags och fredags med lungmognande medel för att skynda på utvecklingen av hans lungor ifall att förlossningen skulle sätta igång på allvar. På det har jag gjort typ 1000 ctg kurvor, ultraljud och blodprov och känner mig allmännt matt och trött men är glad att få va hemma med min älskade familj igen!!!
Har som sagt idag fått komma hem och hoppas på att allt ska gå bra så att jag inte blir inlagd igen.
Mina grabbar va nere på apoteket och hämtade ut mina mediciner jag nu kommer att behöva varje dag och medan han är nere och handlar så ringer förlossningen som hade fått svar på urinodlingen så tydligen har jag åkt på streptokocker där "nere" också så dom fick gå ner igen och hämta ut mer medicin åt mig. I och med dessa provsvar så fann dom troligen anledningen till varför sammandragningarna hade ökat så pass mycket så den biten bör ju lugna ner sig lite grann.
Väntar fortfarande på lite mer provsvar som jag får under den kommande veckan men jag hoppas på att det bara kommer att vara positiva besked.
Nu är det bara vila som gäller fram till det sätter igång!
Tack för alla värmande samtal och sms jag har fått av er mina älskade vänner medan jag har varit inlagd, ni ska bara veta hur mycket det värmer!
Puss & Kram
