Då får vi väl se om även jag orkar blogga!
Idag är jag trött och sliten!
Längtar redan till Dagge kommer hem....1 oktober började Dagge på ett nytt jobb och jag gick på mammaledighet igen. Det är jättemysigt att vara hemma med grabbarna varje dag men ack så sliten jag känner mig. I och med det nya jobbet så fick vi visserligen det mycket bättre ekonomiskt men dagarna är väldigt långa då Dagge är borta mellan 07.10-18.10 varje dag och jag och grabbarna saknar honom mycket!
Viggo vantrivs på dagis, har bestämt att om det inte blir någon bättring innan årsskiftet så ska han få sluta på dagis och vara hemma med mig och Emil på heltid. Inte fan tänker jag betala 844 kronor i månaden för att han ska gå 15 timmar på dagis i veckan som han verkligen hatar...usch vad det skär i mammahjärtat.
Emil är den glada lilla prick som han alltid har varit, man ler alltid när man tittar på honom och han skrattar tillbaka och klappar händerna som han nu har lärt sig. Han tar sig även fram för egen maskin till det han vill åt nu och man märker hur nöjd och stolt han blir över sig själv...min lilla kille börjar också bli stor nu.
Idag ska vi iväg till sjukhuset och göra pricktest på Viggo och sedan har jag verkligen gjort mig förtjänt av ett härligt frisörbesök framåt kvällen!
Puss så länge
Längtar redan till Dagge kommer hem....1 oktober började Dagge på ett nytt jobb och jag gick på mammaledighet igen. Det är jättemysigt att vara hemma med grabbarna varje dag men ack så sliten jag känner mig. I och med det nya jobbet så fick vi visserligen det mycket bättre ekonomiskt men dagarna är väldigt långa då Dagge är borta mellan 07.10-18.10 varje dag och jag och grabbarna saknar honom mycket!
Viggo vantrivs på dagis, har bestämt att om det inte blir någon bättring innan årsskiftet så ska han få sluta på dagis och vara hemma med mig och Emil på heltid. Inte fan tänker jag betala 844 kronor i månaden för att han ska gå 15 timmar på dagis i veckan som han verkligen hatar...usch vad det skär i mammahjärtat.
Emil är den glada lilla prick som han alltid har varit, man ler alltid när man tittar på honom och han skrattar tillbaka och klappar händerna som han nu har lärt sig. Han tar sig även fram för egen maskin till det han vill åt nu och man märker hur nöjd och stolt han blir över sig själv...min lilla kille börjar också bli stor nu.
Idag ska vi iväg till sjukhuset och göra pricktest på Viggo och sedan har jag verkligen gjort mig förtjänt av ett härligt frisörbesök framåt kvällen!
Puss så länge
Kommentarer
Trackback
